Omval, nyval, extraval!

Ja, då står vi inför ett omval, nyval, extra val.... ja vad vi nu kallar det. Men val blir det i alla fall den 22 mars 2015.

Sverige är i kris och vems fel det är spelar ju faktiskt ingen roll, det är kris i vilket fall ändå...
Nu gäller det att alla partier gör vad de kan för att motivera svenska folket att gå och rösta ytterligare en gång. Ja, det kan tyckas jobbigt och rent av väldigt tråkigt, men detta är oerhört viktigt.

Det är fortfarande svenska folket som bestämmer hur Sverige ska styras. Med tanke på att partierna inte lyckades samarbeta tillräckligt för Sveriges bästa, så är det nu ännu viktigare för folket att rösta. Rösta för det Sverige som du själv vill leva i.

• Jag vill bo i ett Sverige där vi har råd med värdig vård för alla, ung som gammal.
• Jag vill bo i ett Sverige där vi har råd att hjälpa alla elever i skolan, både de som klarar skolan bra och de som behöver extra hjälp.
• Jag vill bo i ett Sverige där sjuka, funktionsnedsatta och pensionärer kan leva ett ekonomiskt värdigt liv. Alltså inte betala mer skatt än någon som har arbete. 
• Jag vill bo i ett Sverige där vi har arbete till alla och där unga tar över i arbetslivet när andra går i pension vid 65års ålder.
• Jag vill bo i ett Sverige där funktionsnedsatta ses som en tillgång i samhället och inte en belastning.

Vad vill du ha för Sverige?

Jag vill avsluta med att berätta en för mig mycket oroande situation.

I veckan insjuknade en vän till mig i lunginflammation och för hen som har en neurologisk sjukdom sen födseln, är en lunginflammation bokstavligen livsfarlig. 

Min vän får ofta lunginflammation p.g.a hens sjukdom och vet oftast själv mer om behandlingsmetoden än sjukvården. Det är en rutin med en massa blodprover och ofta även lungröntgen, sen ges antibiotika intravenöst och ett par dagar på sjukhus för att bli frisk. Denna gången fanns det ingen ledig sängplats på hela sjukhuset, vilket innebar att min vän skickades hem efter att ha fått en dos antibiotika. Hen skulle komma tillbaka dagen efter och blev då skickad runt till en hel del olika avdelningar för vidare utredning. Dessutom fick hen även ta en hel del diskussioner med vårdpersonalen då de inte är insatta nog för att förstå vad som är nödvändig behandling. 

Detta var den kortfattade versionen av ett väldigt påfrestande och långt dygn för min vän.

Om du nu sätter dig in i situationen, om det skulle vara du med lunginflammation. Hade du orkat ta diskussioner med vårdpersonalen och bli skickad mellan olika instanser när du har feber och lunginflammation? Är det okej att vår sjukvård fungerar på detta vis och sätter patientens liv i fara?