Maddes blogg

År 2014 har varit ett händelserikt och spännande år. Det har hänt så mycket att jag inte riktigt minns allt, men här kommer några av händelserna. I våras var vi på Teneriffa med ett par vänner och hade det gott i en vecka. Jag kan säga att det känns som om det var förra året, definitivt inte detta... Vi har lyckats göra en hel del nytt både inne i huset i form av inköp av nya möbler och förrådet i form av hyllsystem. I somras planterade vi en avenbok häck och byggde en spalje och till den plantering av klätterrosor. Detta blir spännande att se hur det växer upp under de närmaste åren. Sommaren handlade också mycket om att njuta och vila, men det är under sommaren som kreativiteten sprudlar och trädgården behöver omtanke, så mycket vila vet jag inte om det blev precis. Under våren fyllde min guddotter 1år, under sommaren tog min yngsta lillasyster studenten och mina föräldrar flyttade från radhus till hus med pool, vilket gillas starkt. Tyvärr har sommaren och hösten även handlat

Jag skulle vilja uppmärksamma er på att en fackligt engagerad man tyvärr har gått ur tiden. Han var inte bara fackligt engagerad, utan han var HTF:s förbundssekreterare innan HTF ingick i Unionen. Rolf var min farmors kusin och trots den stora ålderskillnad mellan oss, så hade vi många intressanta och roliga samtal. Jag har skrivit en memorial text som tyvärr inte fick komma med i HD, då han inte har bott i Helsingborg. Rolf var en så engagerad och fin människa att jag känner att han är värd denna publicering. Rolf G B Andersson föddes i Stockholm 1928. 1947 kom han till Helsingborg efter att ha varit i europa och sett andra världskrigets förödelse. Han har under hela sitt liv haft nära kontakt med sina skånska släktingar. Han har bl.a. gjort en del resor både i Sverige och utomlands ihop med mina farföräldrar. Under tidigt 50-tal började Rolf sitt arbete inom Tjänstemannaförbundet HTF. Efter några år som aktiv medlem, klubbordförande och ledamot i Stockholmsavdelningen

Ja, då står vi inför ett omval, nyval, extra val.... ja vad vi nu kallar det. Men val blir det i alla fall den 22 mars 2015. Sverige är i kris och vems fel det är spelar ju faktiskt ingen roll, det är kris i vilket fall ändå... Nu gäller det att alla partier gör vad de kan för att motivera svenska folket att gå och rösta ytterligare en gång. Ja, det kan tyckas jobbigt och rent av väldigt tråkigt, men detta är oerhört viktigt. Det är fortfarande svenska folket som bestämmer hur Sverige ska styras. Med tanke på att partierna inte lyckades samarbeta tillräckligt för Sveriges bästa, så är det nu ännu viktigare för folket att rösta. Rösta för det Sverige som du själv vill leva i. Jag vill bo i ett Sverige där vi har råd med värdig vård för alla, ung som gammal. Jag vill bo i ett Sverige där vi har råd att hjälpa alla elever i skolan, både de som klarar skolan bra och de som behöver extra hjälp. Jag vill bo i ett Sverige där sjuka, funktionsnedsatta och pensionärer kan leva ett ekon

I Lördags var det då dags för Socialdemokraternas medlemsmöte. Ett medlems möte jag sent skulle glömma visade sig. Jag var nominerad till Helsingborgs Stadsbyggnadsnämnd och var ödmjuk inför att det var medlemmarna som skulle välja. Jag tog inget för givet, utan bara hoppades att de skulle se vilken tillgång jag skulle vara i denna nämnd. Mötet handlade mycket om valen till alla styrelser, nämnder och bolag. Det innebar också många omröstningar och därför ett möte på 7timmar. Mina föräldrar som också är medlemmar var med under detta så viktiga möte. Någon gång under mötet fick pappa ett samtal från Stockholm. Vi fick då reda på att en av våra kära släktingar som bor på ett äldreboende i Stockholm, ligger inför döden. Vi visste att detta skulle hända snart, men det känns ändå tungt. Rolf har lärt mig väldigt mycket och varit ett stort stöd inom mitt fackliga arbete under början av 2000-talet och har också stöttat mig privat när jag som mest behövde det. Vi har haft många trevliga tele

För någon vecka sedan satt jag och min man och såg Måns Möllers show "Jävla Pajas- Det här skojar du inte bort..... Jag ska ärligt erkänna att jag inte är något fan av stand up:are eller komiker. Men denna show berörde både mig och min man. Jag skrattade och grät om vartannat under hela showen. Den stora anledningen till att Måns berörde oss så djupt var hans sett att berätta om sin erfarenhet som pappa till ett autistiskt barn. Han berättar på ett väldigt bra och rörande sätt hur han som pappa kände det när hans son fick sin diagnos autism. Att sitta hos främmande människor som bedömer ditt barn och säger saker som kommer prägla inte bara ditt barns framtid för alltid, utan även hela familjens liv. Detta skildrar Måns på ett rörande och komiskt (hur man nu kan tycka att situationen är komisk) sätt. Jag har som bekant en fysisk funktionsnedsättning, med denna innebar också svårigheter i inlärning under min skoltid. Så under högstadiet gick skolpersonalen till mina föräldrar

Idag den 29 oktober är det den Internationella Psoriasis dagen. När jag var 25 år fick jag psoriasis och ungefär ett år senare fick jag psoriasisartrit. Psoriasis är en hudsjukdom och trots att många tror det, så smittar den inte. Psoriasisartrit är psoriasis i lederna, det innebär kronisk inflammation i lederna som är väldigt smärtsamt. Då jag redan är född med ryggmärgsbråck och har fått gå igenom en hel del undersökningar och operationer i mitt liv, så var det tungt att få detta också. Dessa sjukdomar var ju något nytt jag skulle lära mig att leva med. När jag först fick diagnosen psoriasis, så var det under sommaren 2005. Jag hade fått utslag över hela kroppen och även i ansiktet. Jag ville inte visa mig ute, men jag hade då vänner som tvingade ut mig då de visste att solen hjälper mot utslagen. Jag började gå på behandlingar för mina utslag och försökte leva som jag hade gjort innan min diagnos. Nästan ett år senare fick jag diagnosen psoriasisartrit. Då hade jag gått unge

Jag känner en stark känsla av att få skriva och det har jag känt i några dagar nu, men vad ska jag skriva om? Vi får se vad som kommer ut när jag lägger fingrarna på tangenterna, så om ni vågar så häng med.... Jag känner mig fysiskt och psykiskt slut, men det finns en drivkraft som vill ut även när jag känner mig lite låg. Så jag känner mig som två olika personer, en är slut och vill bara vara och den andra vill skriva något bra och få folk att fundera på saker. Så vi får helt enkelt se vad det blir av detta :-) Människor, vi är alla gjorda av kött och blod. Sen lägger vi till lite organ, nerver och muskler och även en väldigt känslig hjärna som har alla möjliga egenskaper. Med detta sagt innebär det att allt detta har vi allihopa. Sen kommer vi till våra skillnader, vi bor alla i olika länder, har olika kulturer och religioner. Vi är kvinnor och män, tjejer och killar, flickor och pojkar. Vi är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. Vi är barn, syskon och halvsyskon. Vissa fö

En underbar höstdag är det idag och vi har fått ihop våra nya fåtöljer som ska vara i mitt kreativa rum. Rummet är inte stort och de två nya fåtöljerna tog mer plats än vad vi trodde, så nu behöver jag rensa ut någon möbel tror jag. I veckan var jag hos läkaren och fick tre kortisoninjektioner i vänster axel, handled och vrist. Jag kan säga att det gjorde för jävla ont, men nu några dagar senare känns det bättre. Det är svårt att avgöra om smärtan har blivit mindre, då jag är så van vid smärta att jag inte vet hur det känns att inte ha smärta längre. Men jag hoppas på att det snart känns bättre :-) För er som inte har mig på fb, så kan jag berätta att jag har också haft en insändare i HD i veckan. Det var en kommentar till en artikel som jag reagerade på. Artikeln "Milla kämpar för att få i skolan som passar bäst" handlar om en 12årig flicka som bor i Kävlinge, men går i en skola i Helsingborg. Milla är synskadad och behöver därför en ledsagare för att kunna ta sig till o

Idag är det söndag och solen skiner som den har gjort hela denna helgen och det är så skönt. Helgen har varit lugn och det har känts behövligt för det finns alltid något som ska ordnas med i veckodagarna. Igår hämtades min soffa som jag har sålt till min vän Marie eller snarare hennes tonårsdotter :-) I veckan ska det köpas två fåtöljer från Ikea som ska ersätta soffan, så det blir att möblera om lite i "mitt"rum. Får se hur det blir bäst så det inte ser ut som att vi har tryckt in alla möbler i rummet. I fredags fick jag äntligen planterat två klängrosor i vår ena rabatt och det ska bli kul att se nästa år när de växer och frodas. Ser fram emot något praktfullt och underbart doftande rosor :-) Under kvällen var vi på middag hos min syster Johanna och hennes Marin som har flyttat in i sitt första hus. Så underbart mysigt hus ute i skogen, det där blir hur bra som helst syrran ;-) Jag har också lyckats ha två insändare i HD den senaste veckan. I den ena upplyser jag bil

Idag är det söndag och jag har lika lite energi i kroppen som i knoppen ändå är jag rastlös och vill göra något konstruktivt. Ja, man skulle ju kunna beskriva detta som att jag och min kropp inte är riktigt överens... Så här har jag känt mig nu sen efter valet, luften gick liksom ur mig på något vis. Sen hjälpte det ju inte med att jag hade en omprövning med försäkringskassan veckan efter valet. Jag vet att de bara gör sitt jobb, men för mig blir det psykiskt riktigt jobbigt. Att behöva sitta i några timmar och redogöra för min vardag, vad jag behöver hjälp med i detalj i minsta minut är kränkande och jag känner mig mer som en platt pannkaka efteråt. Psyket tar stryk och det går ut över kroppen som kapitulerar efter denna påfrestning. Men nu är det gjort, så nu får vi hoppas att något positivt kommer ut av det i slutändan. Det är nu jag ska vila och låta kroppen återhämta sig, men det tar ju oftast längre tid än vad tålamodet klarar av. Men jag vet det hjälps inte, vila, vila, vila

Nu är valrörelsen och valet över. Resultatet kan man alltid diskutera, men nu gäller det att göra det bästa för Helsingborg och Sverige. Det är en del som har frågat mig vad mina 45 kryss innebär för mig personligen i politiken. Efter några dagars fundering över denna fråga, så kommer sig svaret tillslut väldigt enkelt. Jag har en livserfarenhet som få inom politiken har och jag ser samhället med andra ögon än vad de flesta politiker gör. Så valresultatet innebär att jag fortsätter sprida min kunskap inom partiet och med den kunskapen fortsätter jag jobba för en bättre handikapp politik i kommunen. Jag kommer fortsätta skriva insändare i HD om saker som jag tycker är viktiga i vårt samhälle. Jag kommer också att fortsätta berätta hur jag ser på den bristande kunskapen kring oss funktionsnedsatta inom politiken. Så med andra ord, jag fortsätter kämpa för denna grupp av människor som inte alltid blir behandlade med respekt och heller inte alltid orkar kämpa själva. Med detta ta

Nu är det väldigt mycket politik, åt vilket håll du än tittar så finns poltiken väldigt nära dig. Tv, radio, tidningar, ja även på dina egna läppar snackas det politik. Visst kan man tycka att det är alldeles för mycket och det tröttar ut en mer än någonsin i år. Blir väljaren verkligen klokare av att se debatter nästan varje dag/kväll? Ja, det är den stora frågan och det är ingen som egentligen vet detta med säkerhet förutom du själv. Ha du kunnat besluta dig för vilket parti som ligger dig närmast hjärtat, det hoppas jag verkligen, för imorgon gäller det. Då är det du som bestämmer vad som är viktigt för dig och ditt liv. Hur tråkigt eller intressant du tycker politik är, så är det väldigt viktigt att du använder din röst och går och röstar imorgon om du inte redan har förtidsröstat. Jag vet att det är tjatigt, men det är en viktig uppgift vi medborgare har vart 4:e år. Vi tar härmed också ansvar för våra egna liv, våra barns liv och våra sjuka familjemedlemmar och vänners liv oc

I lördags var det dags för den årliga Tillgänglighets marschen i Helsingborg som DHS (De handikappades samarbetskommitté) arrangerar. Vi kunde njuta av ett underbart och perfekt väder för just detta ändamål. Vi möttes upp på G:a Torg för att sedan gå via statsparken och gågatan (kullagatan) med The Tivoli som mål. Genom att gå denna runda genom hjärtat av stan uppmärksammar vi oss även för de människor som inte har en aning hur många vi är som blir diskriminerade i vardagen. Någon timme efter ankomsten till The Tivoli hade vi en politiker-hearing där alla partier var representerade och fick svara på olika frågor som berör oss funktionsnedsatta. Detta hoppas jag politiker kan ställa upp på varje år när vi har Tillgänglighets marschen och inte bara under ett valår. Som så många år förr blev jag lite besviken på att jag inte såg så många av mina funktionsnedsatta vänner och bekanta med i marschen. Jag fick höra från en vän att en av våra gemensamma vänner hade sagt "Nej jag tänke

Här är min text om tillgänglighet från dagens insändare i HD. Tillgänglighet är ett stort ord och täcker ett stort område och berör många barn, ungdomar och vuxna i vår kommun. Det kan handla om information som inte är tillgänglig för alla. Vi är många som tar för givet att vi har tillgång till den senaste informationen överallt när vi behöver den. Ett exempel där det finns stora brister är Helsingborgs stads webbsida. Här informerar kommunen om deras aktiviteter och tjänster. Informationen finns som lättläst och som teckentolkat, dock är den teckentolkade informationen senast uppdaterad i november 2010, är det tillgänglighet? Nej det tycker jag definitivt inte att det är. Som ny politiker har jag också kommit underfund med att kommunens fullmäktigemöten är öppna för alla. En kan se mötena i efter hand på Helsingborgs webbsida, men är den teckentolkad? Nej, verken på plats i Rådhuset eller på webben, då anser inte jag att mötena är öppna för alla. Slutsatsen är att

För 50år sen hade Martin Luther King en dröm. Idag har jag har också en dröm. Att få leva mitt liv självständigt med den assistans som jag behöver. Där det inte är en myndighet som bestämmer hur jag ska leva mitt liv, utan det bestämmer jag själv. Nu bestämmer regering och riksdag reglerna för personlig assistans och Försäkringskassan som ansvarar för det kommer ut och bedömer mitt behov. Personer utan funktionshinder ska bestämma hur mycket hjälp jag behöver. De har ingen aning om hur det är att leva med ett funktionshinder. Det finns några grundläggande behov som de bedömer efter och de kränker min integritet genom att de ska ha reda på hur lång tid i minuterar det tar för mig att sköta mina intima saker, så som toalettbesök och dusch. Hade ni velat berätta allt om er själva för främmande människor? Förmodligen inte, det vill inte jag. Men jag ska straffas för att jag föddes med ett funktionshinder?! Det som upprör mig mest är reglerna om hjälpen med maten oc

Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser denna artikel, läs länk nedan. Jag fick ofta bära mitt gråtande barn till skolan Att vi alla är människor med eller utan en funktionsnedsättning har jag sagt förr. Det är många som håller med mig om att vi är alla människor och vi är alla lika värda. Men det är ju väldigt lätt att säga dessa ord, det är tydligen väldigt svårt att agera utefter samma ord. Det är som att folk inte vet vad orden "Vi är alla lika värda" betyder. I vissa samhällsområden krävs det konkreta åtgärder för att detta ska efterlevas och skolan är ett sådant område. Detta handlar om barn, barn som ser upp till vuxna och litar på att de gör vad som krävs för att barnet ska få en så bra skolgång som möjligt och få alla möjligheter i världen att lära sig saker. Men detta gäller tydligen inte alla barn, här är inte alla lika värda att få lära sig och gå en ljus framtid till mötes. Nej för barn med någon sorts funktionsnedsättning elle

Nu kanske jag går in på ett ämne som ni inte riktigt håller med mig om och det är ju och andra sidan inte första gången, så jag gör väl som vanligt helt enkelt ;-) Regeringens arbetsmarknadspolitiska program med Fas3, har blivit mycket kritiserat av både arbetslösa som tvingas in i detta och politiker som anser att detta inte är en värdig sysselsättning för våra arbetslösa. När jag läser om Fas3 på Wikipedia, så står det väldigt mycket. Det står dels det här. Fas 3 infaller för dem som än är arbetslösa efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Den som inte har fått ett jobb efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin ska erbjudas en sysselsättning hos en så kallad anordnare som Arbetsförmedlingen utser. I Fas 3 har inte ordinarie arbetsuppgifter fått utföras men en uppmjukning av dessa regler har skett. Fas 3-anordnaren får 225 kronor i ersättning per dag för varje fas 3-deltagare. Varje sysselsättningsperiod i fas 3 får pågå i högst två år hos samma anordnare. Därefter sk

Med anledning av Svenskarnas Partis valmöte i Helsingborg på lördag, så kände jag behovet att skriva några rader. Läs även artikeln i HD skriven av Peter Fällmar Andersson via länken här.  Nazister på stan Nu vänder jag mig till dig som röstar eller funderar på att rösta på Svenskarnas Parti. Har du glömt att även Hitler blev folkvald och utnämnd till rikskansler den 30 januari 1933-1945 i Tyskland som han omvandlade till en diktatur 1934. Hans kamp för en ny folkras, en arisk folkras började då och det var hans invasioner av bl.a. Tjeckoslovakien och Polen som låg till grund för starten av andra världskrigets utbrott den 1 september 1939. Under Hitlers ledning infördes antisemitiska raslagar och ett organiserat folkmord som genomfördes på miljontals judar och romer. Som om detta inte vore hemskt nog, så massavrättade han även homosexuella (HBTQ personer), utvecklingsstörda (människor med psykisk funktionsnedsättning) och politiska motståndare. Han hjärntvättade alla till

Igår eftermiddag satt jag på altanen och njöt i den gassande solen, idag är det mulet och det blåser höstvindar där ute. Det är inte lätt att hänga med i den tvära väderväxlingen som råder nu. Efter att ha mått lite si och så där under hela sommaren, så har jag äntligen fått en tid till reumatologen på lasarettet om tre veckor. Det tog ju sin tid och det krävdes en påtryckning från en av mina andra läkare efter att hon hade gjort vad hon kunnat för mig i sommar. Jag är nu glad över att jag har fått en läkartid, men nervös över vad de kommer att komma fram till. Men försöker att inte tänka så mycket på det, utan jag får ta det när det kommer. Efter ganska mycket politiska möten och aktiviteter i veckan, så tog jag nu ledigt fredag och lördag för att vila lite så jag orkar med nästa veckas aktiviteter. Vi var ute två kvällar i byn och knackade dörr för att prata politik med byborna. Det var en ny och intressant erfarenhet att knacka dörr. Jag har förstått att de flesta människor lä

I våras fick vi i Helsingborgs Psoriasisförening veta att politikerna i Region Skåne hade tagit ett beslut om vårdval för hudvården. Detta vårdval sätter käppar i hjulet för vår behandlingsverksamhet och det gäller inte bara föreningen i Helsingborg utan för alla Psoriasisföreningar i Skåne. Nu under sommaren skickade vi en skrivelse till Regionens politiker där vi förklarar hur deras hudvårdval drabbar våra medlemmar. Av den anledningen blev det ett reportage idag i P4 Radio Malmöhus. Hör vår ordförande Willy Luyckx här i länken under och hör och läs även politikernas svar i de andra länkarna här nedan. Reportage om Helsingborgs Psoriasisförening Regionpolitikernas svar Socialdemokraterna vill riva upp hudvårdvalet

Idag är det lördag och jag kämpar fortfarande med en halvkass hälsa. Men idag ska vi tillbringa dagen med min kära familj och kanske blir det ett dop i mina föräldrars pool :-) Men först måste jag bara skriva lite om en del av världens katastrofer. Den senaste tiden har medias information pendlat mellan Romernas tiggeri på gatorna i Sverige till Ebola epidemin i Västafrika och kriget mellan Israel och Gasa. Det är mycket elände för en att ta in och det ända man känner är frustration, sorgsenhet och maktlöshet. När det gäller Romerna finns det många åsikter bland oss alla. Många säger "Måste dem sitter på gatorna?" min respons är "Vart vill du att de ska ta vägen då"? Är det vår känsla av medlidande och maktlöshet som gör att vi inte vill se dem på gatorna? Vi vill inte själva må dåligt av att se tiggare på gatorna. Om det var DU som inte hade något annat alternativ än att sitta och tigga på gatan, hur hade du känt det då om du blev bortkörd från att få in lite

Igår kunde vi höra på nyheterna att självmorden i Sverige ökar även i år och att det enligt en utredning är mest unga som väljer att ta sina liv. Det är en allvarlig utveckling och ett mycket dåligt resultat att Sverige inte förmår att ta hand om och hjälpa sina medborgare. Anledningen till att en individ inte ser någon annan utväg än att ta sitt eget liv är ju väldigt individuellt såklart. Men att det är flest unga människor innebär ju att personal inom skola och psykiatrin inte lyckas fånga upp och ge rätt hjälp i rätt tid till de unga med psykisk ohälsa. Jag kan inte låta bli att fundera över orsaken till varför det är så många unga som mår dåligt idag. Själv tror jag att en del av den psykiska ohälsan bland unga har en del med att göra att vi på sistone har fått höra hur dåligt det går för våra elever i skolan. Det kan inte vara lätt att höra via media hur dåliga deras kunskaper är när många av dem kämpar och gör så gott de kan. Det blir stor press från både skola, föräldrar och

Nu är jag hemma igen efter ett par mycket mysiga dagar med kära Hanna och min lillasyster Michelle i Göteborg. Det blev en massa tjejmys och en heldags shoppingrunda, så idag rensade jag ut kläder i garderoben. Känner mig väldigt duktig ;-) Även om jag tycker om att bo på hotell, så är det väldigt skönt att få sova i sin egen säng igen. Vi hade gjort det väldigt smidigt för oss och bokat rum på First Hotell G som ligger i samma byggnad som Centralen, där vi kom med tåg. Nära till Nordstan gallerian och andra shopping gator hade vi också ;-) Men jag är inte förtjust i kullerstenen precis, det var sämre än hemma i Helsingborg. Kroppen tar mycket stryk av att behöva köra på kullersten med en manuell rullstol tyvärr. I det stora hela var det ett par underbara tjejdagar. Tack Hanna och Michelle för alla härliga skratten <3 Foto taget genom hotellrummets skitiga fönster på First Hotell G Denna kyrka vilket jag tror är en domkyrka gick vi förbi under vår shoppingrunda. Jag var bara

Nu har vi haft ett par sommarsköna dagar, men just idag fick vi nog hela sommarens regn på en och samma dag. Men trädgården behövde ju vatten, så det gör ju inget att det regnar lite då och då. Ni som känner mig väl vet att jag är väldigt dålig på att ge upp och ser positivt på livet. Jag är dock bara människa, så självklart har även jag dåliga dagar. De senaste dagarna har inte varit de bäst precis, det var länge sen jag mådde så dåligt. Det är ju sommar och allt ska kännas så härligt, men tyvärr struntar min kropp fullständigt i vilken årstid vi har. Det spelar ingen roll om vi har en härlig sommar, en mysig höst, kall vinter eller blommande vår, den gör skit för mig lite då och då året runt och jag får bara snällt hänga på. Det är riktigt jobbigt ibland och då får jag varva ner och vänta på att det vänder och känns bättre igen.  Vad är det nu man säger.... "Har man inga dåliga dagar, så vet man inte när man har en bra dag." Ofta försöker jag koncentrera mig på något

Nu måste jag skriva lite om de senaste dagarna. Det har minst sagt varit fullt ös. Ni som har mig som vän på Facebook har kunnat följa en debatt om Helsingborgs färdtjänst genom insändare i tidningen HD, Helsingborgs Dagblad.  Jag skrev om en incident med färdtjänsten under midsommarhelgen som publicerades i HD veckan efter midsommar. I helgen som gick var där ett insändarsvar på just den artikeln som man skulle kunna tycka var delvis ett direkt påhopp på mig personligen. Jag skrev ganska snabbt ett svar på denna insändare och skickade in det till HD i hopp om att det skulle publicera det så fort som möjligt. Igår var där två andra insändare som även de nämnde mig och min artikel efter midsommar. Den ena av dessa insändare var helt enig med mig, medan den andra inte var det. Dessa två gjorde inte mig så upprörd som den i helgen gjorde. Men om inte vi politiker får lite mothugg, så får vi ju inga utmaningar så jag ser lugnt fram emot när mitt svar publiceras i veckan.  I börj

Vi är alla människor med lika värde. Vi vill alla må bra och att våra barn och barnbarn mår bra. Vi vill alla jobba efter vår egen förmåga för att kunna försörja oss själva och våra familjer. Vi vill alla känna trygghet och veta att vi inte kastas ut på gatan om vi blir sjuka eller arbetslösa. Vi vill alla kunna slappna av och känna en ekonomisk trygghet när pensionstiden närmar sig, där vi kan göra just det som vi hela livet har drömt om. Har jag missat något? Är det något mer du önskar i livet? Är det något mer du önskar av ditt samhälle? Tycker du att din verklighet ser ut så som punkterna ovan? Tycker du att vi har den välfungerande välfärden som krävs för att vi ska nå upp till dessa mänskliga krav? Om svaret är Nej på den ovanstående sista frågan, då tycker jag att du ska använda din medborgarrätt och gå och rösta i valet den 14 september. Alla kan vi påverka, varje röst räknas! För många av oss blir inte vårt liv som vi planerade det som små barn när vi drömde om våra

Då har vi midsommarhelgen bakom oss och en fortsatt härlig sommar framför oss. Ja, vad jag menar med en fortsatt härlig sommar kan man ju fundera på ;-) Vädret är ju väldigt skiftande och det är ju ändå kvällens understatement. Men det är ju i alla fall sommar och solen kommer fram och värmer oss några dagar då och då. Midsommarafton firade vi med härliga vänner och det var lika trevligt som förra midsommar vi firade ihop. Men det hände något denna kväll som gjorde att jag blev något upprörd och det resulterade senare under helgen i en artikel. Anledningen var vår kära färdtjänst och jag ska ta den korta versionen av vad som hände. Det är ju inte första gången jag har skrivit om färdtjänsten i Helsingborg. Vi hade en i vårt sällskap som hade tagit färdtjänst till våra vänner och hade också förbeställt hemresan. När inte bilen har kommit efter en halvtimme efter utsatt tid, ringer vi och kollar vart bilen är. Det tar över en halvtimme innan vi kommer fram till en telefonist som säge

Strejkandan sprider sig bland fackförbunden i vårt land och de flesta människorna stöttar medlemmarna i strejken. Fler och fler tycker att det känns nödvändigt och rätt att visa sitt missnöje mer offentligt och det gäller även oss med en funktionsnedsättning.  Idag genomfördes en aktion mot dålig tillgänglighet på spårvagnar i Göteborg. De var flera rullstolsburna människor som gick på en och samma spårvagn för att visa sitt missnöje. Många har blivit mycket illa behandlade av spårvagnarnas chaufförer och fått ta emot mycket kränkande kommentarer.   Det sägs att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla och det innebär att även vi ska kunna ta tåg, buss och spårvagnar precis som alla andra. Ibland vill även vi slippa sitta och vänta på en färdtjänst bil som kanske kommer för sent och även ska köra (i mitt fall) halva Skåne runt för att det är en samåkning. Ibland är det skönt att ta kollektivtrafiken och veta att den oftast kommer i tid, dessutom ger det en självständighet

Idag var jag och föreläste för elever på vuxenutbildningen vård och omsorgsprogrammet. Det var ett kärt återseende med lärarinnan, då hon är mamma till en klasskamrat till mig från grundskolan. Väldigt roligt att hon tänkte på mig när de behövde föreläsare på skolan :-) Jag berättade om mig själv och mitt liv, sen pratade vi även om samhällets attityder, tillgänglighet och LSS. Det var en mycket givande diskussioner och jag hoppas att även eleverna kände att jag gav dem något att fundera på i sina framtida yrkesroller. Jag har idag läst att våra poliser ska göra en markering för att visa att även de är missnöjda med sin arbetssituation med dåliga löner och arbetsvillkor. När även våra poliser som är de som ska ha koll på vårt samhälle och se till att vi känner oss trygga, visar det också på hur vårt samhälle ser ut idag. Det är ett hårt samhällsklimat vi har när arbetsgivare endast funderar på hur de kan utnyttja sina anställda på bästa sätt, utan att tänka på människan bako

Har jag blivit en sur kärring som bara gnäller på allt och alla hela tiden? Nej, definitivt inte. Jag ser gärna möjligheter före hinder och jag är väldigt envis med att genomföra det jag vill i livet. Jag representerar de som kanske inte alltid vill eller orkar kämpa mot orättvisor de utsätts för i sina liv. Jag ger dem en röst och höjer min röst för att de till slut ska få känna på rättvisan. Det är inte meningen att någon ska tycka synd om någon annan. Mitt mål är att öka kunskapen och få människor som inte är insatta att förstå att vi lever med olika förutsättningar. Dessa förutsättningar ändrar inte att vi alla har rätt att bli behandlade med respekt och acceptans. Ha en fortsatt underbar onsdagkväll!

Jag förstår att många av våra invånare tycker att det är ett jäkla tjat om tillgängligheten överallt. Varför är det så då? Jo, vi har en lag om tillgänglighet som gäller i hela vårt land, och den innebär att vi har beslutat att offentliga miljöer och byggnader ska vara tillgängliga för alla. Då det finns brister i tillgängligheten på olika ställen i landet, behöver vi påminna gemeneman om vad vi är skyldiga att göra. Då människor inte är vana vid tanken att tänka tillgänglighet, kan det vara väldigt motsträvigt och uppfattas som onödigt tjat. Uteserveringens vara eller ickevara i terasstrapporna har upprört många invånare i stan och vi har kunnat läsa många insändare om ärendet i HD. Bl.a. är det en kvinna som skriver att om vi nu ska tänka tillgänglighet, så borde vi stänga Kärnan. Dessutom har hon synpunkter på Gröningens existens p.g.a. hennes allergi. Det finns även en annan kvinna som tycker att vi hindrar de ungas möjlighet starta eget i vår stad. Dessutom tycker hon att vi

Innan studentfesten igår läste jag en artikel i HD om restaurangen på terasstrapporna, de ansökte om att få ha uteservering förra året och fick ett nej då p.g.a. de lagar och regler som vi har ang. tillgänglighet i vår kommun. Nu har detta beslut ändrats och de får ha en uteservering i ett år för att under detta år fundera över hur de ska lösa tillgängligheten.  Ursäkta mig, men har våra lagar och regler plötsligt ändrats eller? Om det nu finns ett sätt att göra denna restaurangs uteservering tillgänglig, så kan man väl likaväl komma på det innan man får tillståndet, eller är det något jag missar? Antingen så ser man möjligheterna att göra den tillgänglig eller så ser man det inte. Dessutom luktar det fuffens när stadsbyggnadsdirektören bara kallar ihop de närmaste cheferna på ett möte i detta ärende och inte tjänstemännen som redan har tagit beslut på detta förra året. Sen när hon blir ifrågasatt säger hon att hon inte visste om att det redan fattats beslut om uteserveringen

Då var det dagen efter studentfesten och idag är det Sveriges nationaldag och varför då inte ha ett väldigt skiftande väder med regnskurar och blåst.... Den senaste tiden känns det som att vädergudarna inte riktigt har varit på min sida. Regn, blåst och ganska kyligt väder har satt igång värken i kroppen igen. Efter en riktigt jobbig period med både ledvärk och nervsmärtor, så har jag haft några dagar då jag har kunnat njuta av mycket mindre smärta. Men nu är det alltså tillbaka p.g.a. skiftandet i vädret :-( Men det är inte lönt att gnälla för mycket över detta för det är ju ändå så att jag inte kan göra så mycket åt det, så jag fortsätter med mitt liv helt enkelt :-) Jag var på min systers studentfest igår och det var väldigt roligt att även få träffa släkten som man inte alltid hinner träffa. Syrran njöt av sin stora dag och framåt småtimmarna gick hon ut med vår bror och festade i stan, härligt :-) Ikväll blir det sommaravslut med sill, ägg och jordgubbar med Mörarps sossar.

Nu är jag inne i en hektisk vecka, jag har något inbokat varje dag/kväll. Även om det vissa dagar bara är någon grej som inte tar så lång tid, så har jag ändå känt mig lite uppstressad. Men idag var det dags för massage hos Petra på EcoFace och det var såååå skönt. Nu på kvällskvisten är jag fortfarande avslappnad och känner fortfarande doften av de underbara eteriska oljorna. Jag hoppas på att oljorna fyller på min energi, så jag känner mig piggare imorgon. Igår fyllde min mamma år och då planerade vi barn att dyka upp på kvällen och fira henne. Vi syskon hade ordnat en riktigt bra present, en buddhalampa som hon länge har gått och tittat på och pappa ordnade biljetter till Bob Dylan i sommar. Det blev en riktigt bra födelsedag för mammsen <3 Dessutom är hennes kusin Calle och hans fru Maria nere på besök från Stockholm, så det var en mycket trevlig kväll. Allt är fixat inför imorgon då det är dags för min yngsta syster yster att ta studenten. Det innebär att det var 16år sen j

Vad är det för värld vi lever i? Polisen vägrar åka och bryta upp en dörr till en lägenhet där det troligtvis finns en kvinna som försöker ta sitt liv. Detta trots att det är kvinnans läkare som ber polisen om hjälp att rädda hennes liv. Ambulanspersonalen kommer inte in i lägenheten förrän hennes föräldrar kommer och öppnar dörren och då hittar de kvinnan medvetslös i lägenheten. Lyckligtvis kom de i tid och kunde rädda hennes liv, inte tack vare hjälp från polisen dock.  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18990199.ab Jag har i mitt stilla sinne trott att människor som utbildar sig till polis, ambulanspersonal eller brandman, gör detta för att de vill hjälpa andra människor. Men jag verkar ha väldigt fel i det. Att tänka på sig själv och säga "Det är inte min arbetsuppgift" har blivit mer vanligt än den mänskliga empatin där vi hjälper varandra i alla lägen. Jag får en obehaglig magkänsla när jag läser och hör om hur vi människor vägrar hjälpa varandra. Tänk dig

Jaha, då var EU-valet över och jag försöker smälta alla känslor som kom med valresultatet. Det är med stor besvikelse jag konstaterar att partier med främlingsfientliga åsikter kom från alla håll och kanter in i EU. I hela Europa finns det människor som något emot andra människor och tycker sig ha rätt att utplåna en hel folkgrupp på olika vis. Jag erkänner att jag var naiv och tyckte att vi alla har rätt till olika åsikter och vi bör respektera detta. Vi har fortfarande rätt till olika åsikter, men alla åsikter bör inte vara offentliga. Efter EU-valet och all information om dessa partiers åsikter, så trillade polletten ner hos mig. Det handlar inte bara om de som respektive land kallar utlänningar, utan nu handlar det om alla människor som inte är perfekta eller följer normen. Med den synen på människan, att vi ska vara efter en viss norm allihopa, så har vi stora problem. Det är nämligen så att vi alla är olika och ingen av oss är perfekt, så då utplånar vi oss själva. Vem är då kv

Det pratas EU-val överallt nu och det är viktigt att vi röstar för den framtid vi själva vill ha i Sverige och Europa. Jag skrev en artikel om detta och skickade till en del tidningar, än så länge har den inte blivit publicerad. Men jag tänkte att ni inte kan gå miste om en sådan bra artikel att jag publicerar den här :-) Vad har hänt? För mig har Sverige alltid varit det land som har vägt solidaritet högt. Svenskar hjälper varandra, rika, fattiga, sjuka, arbetslösa och oberoende av etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionshindrad eller icke funktionshindrad, så hjälper vi varandra. Men något har hänt. Några av oss med svensk bakrund ser ner på de som har annan etnisk bakgrund och tycker att de tar våra jobb, bostäder och lever på bidrag. Detta är enligt min uppfattning en generell syn i vårt samhälle, men då tänker vi ju inte hela vägen. Utan invandringen hade vi inte haft tillräckligt med arbetskraft i olika yrkesområden så som vården. Vi får en bättre välfärd och a

Idag avslöjas det att flera politiker i dagens regering inte sjukanmäler sig när de är för sjuka för att genomföra sitt uppdrag. Uppgifterna sträcker sig från år 2006, så vi vet inte hur det har skötts under tidigare mandatperioder. I artikeln säger rättschefen Christina Weihe att det är praxis att statsråden själva får avgöra om de klarar sitt uppdrag eller inte. Nu får ni ursäkta, men om man är sjuk och ligger hemma i soffan, hur kan du utföra ditt uppdrag då? Visst kan det räknas som att man jobbar hemifrån, men det hade säkert många andra av Sveriges arbetstagare kunnat göra om de fick. Nu är det ju ofta så att om du inte kan ta dig till din arbetsplats och utföra dina arbetsuppgifter pga sjukdom, så är det din skyldighet att sjukanmäla dig och därmed får du också en karensdag. Det finns ju ingen människa som aldrig är sjuk, politiker har ingen superkraft mot sjukdomar vad jag vet. Detta luktar mer pengar girighet tycker jag. Under min tid i kommunpolitiken har jag fått lära

Jag skriver min blogg för att inspirera er, inte för att ni ska tycka synd om mig. Jag är ingen person som tycker synd om mig själv mer än vad ni andra gör. Det är förmodligen snarare tvärtom, jag kör på så mycket det går även om jag har en dålig dag. Men sen behöver jag också ta mina vilodagar lite oftare än många av er andra. Jag vill inspirera er att våga ge er in i något ni länge har velat göra vad det än må vara. Livet är för kort för att man bara ska spara och vänta tills läge ges. Man ska ta tillvara på varje dag och ta tillvara på varandra för vi vet inte vad som händer imorgon... Jag har hunnit gå igenom en hel del jobbiga saker, men också en hel del fantastiska saker i mitt liv och det kommer jag att dela med mig av här, så att ni påminns om att vi alla har olika förutsättningar här i livet. Jag har en föreläsning som heter "It´s My Life" och den handlar om mitt liv. I föreläsningen berättar jag om både positiva och negativa erfarenheter. Vet ni någon som skul

År 2005 blev det året då mitt liv förändrades för all framtid. Jag hade ett heltids jobb som administratör och jympaledare på Friskis & Svettis. Jag var jympaledare för två pass, det ena för människor med någon sorts av funktionsnedsättning och det andra för människor som hade drabbats av stroke och afasi. Dessa passen var höjdpunkten i veckan för dessa människor och det var en ära för mig att få se deras glädje och framsteg under varje pass. Det hade varit mycket på jobbet och jag hade haft en väldigt strulig vår privat, så jag såg fram emot fyra veckors sommarsemester. Jag och min vän Hanna åkte upp till hennes föräldrar utanför Örebro och tänkte stänga av helt och bara koppla av i en vecka. Vi hade varit där ett par dagar när jag vaknar en morgon och känner mig dålig och börjar få ont i huvudet. Under dagen förstod jag att det var något strul med shunten och att jag behövde komma i kontakt med läkare. Då jag känner mig mest trygg med läkarna i Lund, så ville jag gärna komma ne