Jag känner att jag svor inte tillräckligt igår.....
så här kommer lite till.....
Det är inte så lätt att förklara allt för er som inte vet alla diagnoser jag har och vad dem innebär, men slutsatsen är att det är ett helvete just nu... ett helvete som jag så gärna önskar att det snart har ett slut.
Jag har så många olika sjukdomar/åkommer nu att jag alltid glömmer någon av dem när jag ska förklara för någon. Det är både fysiska och psykiska, det är bara för mycket helt enkelt.
Förutom det jag skrev igår även om inte det var allt, så vill jag idag berätta om en ny erfarenhet jag fick i måndags. Förutom utmattningssyndrom, ryggproblem, magproblem i perioder, så har jag också haft ont i höger sida av käken sen i oktober 2017. Detta har gjort att jag har svårt att gapa stort som en gör när vi gäspar, det är även smärtsamt att tugga. Då jag har haft väldigt mycket olika problem, så har detta fått vänta på utredning.
Så i måndags morse var det dags att träffa reumatologen för att få en kortisoninjektion i högra käkleden för att se om det hjälper, då vi tror att det är psoriasisartriten som ger kronisk inflammation även i denna led. Den proceduren var inte lätt, jag var tvungen att gapa under tiden läkaren sprutade in kortisonet och bara det är obehagligt och spänner. Leder är ju inte gjorda för att få mer vätska än vad den ska ha, så det gör helt enkelt jävligt ont. Efteråt kände jag mig helt svimfärdig av all spänning, så jag fick koncentrera mig på att andas och drack lite vatten så kroppen kom i balans igen. Hjälper inte detta med injektionen inom 1-2 veckor, ska jag höra av mig igen och då får käk kirurgerna titta på det. Det visade sig nämligen att när jag gapar öppnar sig den vänstra käkleden, men inte den högra så jag gapar snett.
Jag bara känner, "För helvete, se till att funka för jag vill inte behöver genomgå ytterligare en operation." Dessutom gör problemen med ryggen mig också orolig för en ev. operation. Jag vill verkligen inte behöva varken rygg- eller käkoperation.
Jag vet att jag inte bör tänka på det och vänta på resultaten och se vad som händer helt enkelt istället för att oroa mig för ev. operationer. Men det är ju för helvete lättare sagt en gjort och tålamod är inte heller min bästa vän direkt.
Jag som person är glad, social, envis och har en stor dos av vilja, men nu finns det väldigt lite energi över för dessa egenskaper. Jag tackar gudarna för min älskade man Jörgen som stöttar mig i allt, utan honom vet jag inte om jag hade orkat med allt detta. Jag älskar dig massor <3
Dessutom tackar jag även mina underbara assistenter som också underlättar livet väldigt mycket. Utan dem hade livet varit väldigt väldigt jobbigt och förmodligen ganska isolerande.
Det är inte så lätt att förklara allt för er som inte vet alla diagnoser jag har och vad dem innebär, men slutsatsen är att det är ett helvete just nu... ett helvete som jag så gärna önskar att det snart har ett slut.
Jag har så många olika sjukdomar/åkommer nu att jag alltid glömmer någon av dem när jag ska förklara för någon. Det är både fysiska och psykiska, det är bara för mycket helt enkelt.
Förutom det jag skrev igår även om inte det var allt, så vill jag idag berätta om en ny erfarenhet jag fick i måndags. Förutom utmattningssyndrom, ryggproblem, magproblem i perioder, så har jag också haft ont i höger sida av käken sen i oktober 2017. Detta har gjort att jag har svårt att gapa stort som en gör när vi gäspar, det är även smärtsamt att tugga. Då jag har haft väldigt mycket olika problem, så har detta fått vänta på utredning.
Så i måndags morse var det dags att träffa reumatologen för att få en kortisoninjektion i högra käkleden för att se om det hjälper, då vi tror att det är psoriasisartriten som ger kronisk inflammation även i denna led. Den proceduren var inte lätt, jag var tvungen att gapa under tiden läkaren sprutade in kortisonet och bara det är obehagligt och spänner. Leder är ju inte gjorda för att få mer vätska än vad den ska ha, så det gör helt enkelt jävligt ont. Efteråt kände jag mig helt svimfärdig av all spänning, så jag fick koncentrera mig på att andas och drack lite vatten så kroppen kom i balans igen. Hjälper inte detta med injektionen inom 1-2 veckor, ska jag höra av mig igen och då får käk kirurgerna titta på det. Det visade sig nämligen att när jag gapar öppnar sig den vänstra käkleden, men inte den högra så jag gapar snett.
Jag bara känner, "För helvete, se till att funka för jag vill inte behöver genomgå ytterligare en operation." Dessutom gör problemen med ryggen mig också orolig för en ev. operation. Jag vill verkligen inte behöva varken rygg- eller käkoperation.
Jag vet att jag inte bör tänka på det och vänta på resultaten och se vad som händer helt enkelt istället för att oroa mig för ev. operationer. Men det är ju för helvete lättare sagt en gjort och tålamod är inte heller min bästa vän direkt.
Jag som person är glad, social, envis och har en stor dos av vilja, men nu finns det väldigt lite energi över för dessa egenskaper. Jag tackar gudarna för min älskade man Jörgen som stöttar mig i allt, utan honom vet jag inte om jag hade orkat med allt detta. Jag älskar dig massor <3
Dessutom tackar jag även mina underbara assistenter som också underlättar livet väldigt mycket. Utan dem hade livet varit väldigt väldigt jobbigt och förmodligen ganska isolerande.
Kommentarer
Skicka en kommentar