Livet i ett annat perspektiv!

Rätt ofta är världen orättvis. Hela tiden händer det saker i vårt land och i världen som är orättvisa, men vi påverkas väldigt lite om det inte händer oss själva eller någon oss nära något. Vi försöker hålla distans till händelser vi tycker är jobbiga för oss och det är mänskligt att skydda sig själv. Men vad gör en när det kommer så nära som en vän eller släkting? Det är ju väldigt olika hur en reagerar och hanterar emotionellt jobbiga händelser. Vissa blir tysta och går in i sig själva, vissa gråter ut sina känslor och vissa skämtar för att hålla känslorna borta. Hur vi än gör, så är det okej för vi hanterar det på vårt eget sätt.

När jag igår onsdag var på akuten i Lund, så var en vän till mig på akuten i en annan stad. Samtidigt hände det en massa andra jobbiga händelser i vårt land (vilket det gör dagligen) som innebar sorg för flera andra människor. Ibland borde vi stanna upp och fundera på dessa för oss jobbiga händelser och sätta vårt liv och vår vardag i lite perspektiv. Det hjälper oss att skilja de stora händelserna från de små som vi då kanske kan hantera på ett lättare och bättre sätt.

Jag vet inte om detta är så förståligt för er eller om detta är så klokt, men det är mina tankar iaf ;-)

När det gäller min vistelse på akuten, så hittade de inget fel på mig och jag fick åka hem efter röntgen undersökningar, blodprovstagning och diskussioner med både okompetenta och kompetenta läkare, allt under 8 timmar. Visst är det en underbar vård vi har när det tar 8 timmar att komma fram till att jag inte är sjuk. Ett bättre system hade varit det bästa för både akutens personal, de andra patienterna och mig själv. Systemet behöver ses över lika mycket som det snackas om brist på personal i Region Skåne. Med tanke på att jag fick läxa upp en läkare, så var det tur jag inte var väldigt sjuk, för då vet jag inte om jag hade fått rätt hjälp i tid.

Sov gott!