Maddes blogg

Jag är ärligt talat sjukt imponerad av alla mammor, ni har jour alla dygnets timmar och det är inte alltid en dans på rosor att uppfostra barn. Ni frågar säkert er själva ibland om ni gör rätt, om ni är en bra mamma. Vad är en bra mamma? Jag tror att de allra flesta av er gör så gott ni kan med den kunskap och erfarenhet ni har just då och det räcker långt. Det finns ju ingen som är perfekt även om det kan se ut som det på våra sociala medier då och då, men det finns ingen som alltid är glad och tålmodig med sina barn. Det finns ju en massa olika trotsåldrar och sen kommer tonåren också, ja herregud vad ni får stå ut med mycket ;-) Jag undrar lite hur min egen mamma tänkte när hon och pappa skaffade fem barn, dem måste verkligen tycka om trotsåldrar och tonårsåren <3 <3 När jag träffade min man för snart 14 år sen så hade även vi diskussionen kring om vi skulle bilda familj och det ville vi. De hälsomässiga förutsättningarna hade dock förändrats för mig bara något år tidigare...

Personligen har denna veckan varit och är fortfarande väldigt fysiskt smärtsam i form av kroniska inflammationer kombinerat med nervsmärtor från helvetet, så spännande har jag det. Som en del av er redan vet, så är ju detta p.g.a mina olika diagnoser sen tidigare och inget nytt direkt. Det är bara att det går i skov och just nu är jag i flera skov samtidigt och det är (ursäkta språket) jävligt jobbigt och en form av moment 22. Tar jag extra medicin eller är mer försiktig i mina fysiska rörelser så minimerar jag det ena smärtproblemet, men samtidigt förvärrar jag det andra, så jag får hela tiden göra en bedömning kring vad i kroppen som jag ska ta tag i för tillfället och ni förstår säkert att det inte är det lättaste. Jag lämnar gärna över mina skov till någon annan, bara för ett tag, bara så jag kan få lite paus, bara lite paus.... Någon frivillig? ;-) Som vi alla vet, men kanske inte tänker på så är kroppen inte bestående, den förändras och det gör också att vi ska anpassa oss efte...

Det är lite konstigt med den där fredagskänslan, den har följt en hela livet liksom... Det är så inpräntat att det är skönt med helg. Men nu när många av oss är i karantän i våra hem kan det lätt bli att en tappar bort sig lite i dagarna, dem är liksom ganska lika för tillfället. Då är det skönt att bryta av med lite fika med familj och vänner på andra sidan skärmen <3 Idag hade jag en fika över FaceTime med en vän som jag träffade hösten 2017. Vi har båda haft det lite turbulent år 2018-2019 och har inte pratat med varandra. Vårt samtal gav en sådan positiv energi att det var helt underbart. Det vi pratade om handlade "bara"om livet i största allmänhet, men också om våra livssituationer och hur Corona "drabbar"oss på olika sätt. Det är inte alla en kan prata med om livets alla djupa dalar, så det ger så otroligt mycket när en har ett sådant samtal. Tack min vän <3 Det är här jag bör sluta skriva för helgfridens skull, men jag kan tyvärr inte låta bli att ...