En hyllning till alla mammor!
Jag är ärligt talat sjukt imponerad av alla mammor, ni har jour alla dygnets timmar och det är inte alltid en dans på rosor att uppfostra barn. Ni frågar säkert er själva ibland om ni gör rätt, om ni är en bra mamma. Vad är en bra mamma? Jag tror att de allra flesta av er gör så gott ni kan med den kunskap och erfarenhet ni har just då och det räcker långt.
Det finns ju ingen som är perfekt även om det kan se ut som det på våra sociala medier då och då, men det finns ingen som alltid är glad och tålmodig med sina barn. Det finns ju en massa olika trotsåldrar och sen kommer tonåren också, ja herregud vad ni får stå ut med mycket ;-) Jag undrar lite hur min egen mamma tänkte när hon och pappa skaffade fem barn, dem måste verkligen tycka om trotsåldrar och tonårsåren <3 <3
När jag träffade min man för snart 14 år sen så hade även vi diskussionen kring om vi skulle bilda familj och det ville vi. De hälsomässiga förutsättningarna hade dock förändrats för mig bara något år tidigare. Efter samtal med läkare var vi tvungna att tänka om och tillslut tog vi beslutet att inte skaffa barn. Beslutet var inte lätt och jag behövde tid att smälta och acceptera att jag aldrig skulle få ha någon som behövde mig och som jag skulle ta hand om och överösa med kärlek.
När en av mina systrar fick sitt första barn hade jag väldigt blandade känslor. Jag var självklart väldigt glad för min systers skull, men hon hade ju något jag aldrig skulle få. Kärleken mellan en mamma och hennes barn, den kärleken är mycket speciell <3
Idag kan jag ärligt säga att vi tog rätt beslut, vårt liv är fullt av kärlek till varandra och det är få förunnat med ett så starkt kärleksband till varandra. För tillfället har jag sex syskonbarn och är glad och nöjd med att gosa, umgås och kanske låna dem lite då och då, det räcker långt för mig. Som både moster och faster älskar jag dem allihop och jag är väldigt stolt över mina systrar som är fina mammor <3
Det finns ju ingen som är perfekt även om det kan se ut som det på våra sociala medier då och då, men det finns ingen som alltid är glad och tålmodig med sina barn. Det finns ju en massa olika trotsåldrar och sen kommer tonåren också, ja herregud vad ni får stå ut med mycket ;-) Jag undrar lite hur min egen mamma tänkte när hon och pappa skaffade fem barn, dem måste verkligen tycka om trotsåldrar och tonårsåren <3 <3
När jag träffade min man för snart 14 år sen så hade även vi diskussionen kring om vi skulle bilda familj och det ville vi. De hälsomässiga förutsättningarna hade dock förändrats för mig bara något år tidigare. Efter samtal med läkare var vi tvungna att tänka om och tillslut tog vi beslutet att inte skaffa barn. Beslutet var inte lätt och jag behövde tid att smälta och acceptera att jag aldrig skulle få ha någon som behövde mig och som jag skulle ta hand om och överösa med kärlek.
När en av mina systrar fick sitt första barn hade jag väldigt blandade känslor. Jag var självklart väldigt glad för min systers skull, men hon hade ju något jag aldrig skulle få. Kärleken mellan en mamma och hennes barn, den kärleken är mycket speciell <3
Idag kan jag ärligt säga att vi tog rätt beslut, vårt liv är fullt av kärlek till varandra och det är få förunnat med ett så starkt kärleksband till varandra. För tillfället har jag sex syskonbarn och är glad och nöjd med att gosa, umgås och kanske låna dem lite då och då, det räcker långt för mig. Som både moster och faster älskar jag dem allihop och jag är väldigt stolt över mina systrar som är fina mammor <3
Kommentarer
Skicka en kommentar