Empati, var har du tagit vägen?!
Idag är det grått, trist och mulet ute, men jag vill inte bli påverkad av det. Jag har ett liv som inte är en dans på rosor precis när det gäller hälsa, så jag behöver inte bli deppig p.g.a vädret.
Det är då väldigt bra att jag hittar annat att engagera mig i, så jag glömmer bort hur min hälsa är då och då :-)
Så idag vill jag uppmärksamma er på att vi behöver återta vår empati och sunt förnuft, så vi även kan få tillbaka solidariteten i vårt land. Jag har hunnit vara hemma i fyra dagar efter min semestervecka och jag har läst och hört mycket om människor som vägrar hjälpa varandra i olika situationer. Min första tanke är då, "Hallå, vad är det för fel att hjälpa en annan människa, är vi så egoistiska idag att vi bara tänker på oss själva?"
Jag har ett rörelsehinder som gör att jag fysiskt kanske inte kan hjälpa en annan människa i en nödsituation eller en vardaglig situation. Men jag kan ringa 112 om det behövs och jag kan tillkalla någon annan som fysiskt kan hjälpa personen i fråga. Jag gör alltså vad jag kan för att hjälpa andra människor. Om jag då som har ett rörelsehinder ändå kan hjälpa till i olika situationer, då undrar jag vad ni som har en full rörelseförmåga har för ursäkt att inte rycka in och hjälpa till när det behövs.
Titta bara på miljövårdarna som åker ut och tömmer våra hushållssopor. Soptunnan måste stå med handtaget utåt och bara några få meter från gatan för att dem ska tömma. Står inte tunnan vänd åt rätt håll, så vägrar dem tömma soporna. Ni kanske kan förstå att jag blir lite upprörd över att en människa som är fullt kapabel att gå inte ens kan vända på tunnan för att tömma den. Jag kan ju inte ens slänga mina egna sopor för jag verken når eller ser i vilket kärl jag ska slänga det i sittandes i min rullstol.
Jag förstår att det finns arbetsmiljöregler som ska följas här, men detta börjar gå överstyr och bli löjligt. Jag menar bara, lite empati och förståelse för att människor har olika förutsättningar i livet. Det kan inte vara hela världen om soptunnan står felvänd i något hushåll, det är inte så att alla kommer vända dem fel.
Jag har läst om busschaufförer som vägrar lyfta på häcken och hjälpa en passagerare på eller av bussen med barnvagn. Det kan ju även hända att en person med rullator eller rullstol kan behöva en knuff upp på bussen. Men det ingår inte i chaufförens jobb. Nej det är möjligt att det inte gör, men du har väl empati och sunt förnuft i din kropp som gör att det är en självklarhet i att man hjälper andra människor.
Sen har vi den andra händelse jag reagerade på, en läkarsekreterare som var ute och rökte på sjukhusets område när en man faller ihop framför henne. Hon röker färdigt och går in i sjukhuset för att byta om och börja jobba. Hon gör inga försök att hjälpa mannen och hon ringer heller inte 112, hon gör absolut ingenting. Hur i hela fridens namn kan man bara ignorera en annan människa i nöd? Hon hade kunnat göra en hel del för att hjälpa mannen, men hon går förbi honom in i sjukhuset.
Läs artikeln här: http://hd.se/landskrona/2014/04/23/man-dog-infor-sjukhuspersonal-som/
Vad händer med vårt samhälle om vi inte kan bry oss om varandra och ställa upp för varandra när det behövs både i vardagen och i nöd. Jag blir rädd och förfärad över att människor är så kalla och egoistiska att vi inte ens bryr oss om att räcka ut en hand till någon annan medmänniska.
Det är då väldigt bra att jag hittar annat att engagera mig i, så jag glömmer bort hur min hälsa är då och då :-)
Så idag vill jag uppmärksamma er på att vi behöver återta vår empati och sunt förnuft, så vi även kan få tillbaka solidariteten i vårt land. Jag har hunnit vara hemma i fyra dagar efter min semestervecka och jag har läst och hört mycket om människor som vägrar hjälpa varandra i olika situationer. Min första tanke är då, "Hallå, vad är det för fel att hjälpa en annan människa, är vi så egoistiska idag att vi bara tänker på oss själva?"
Jag har ett rörelsehinder som gör att jag fysiskt kanske inte kan hjälpa en annan människa i en nödsituation eller en vardaglig situation. Men jag kan ringa 112 om det behövs och jag kan tillkalla någon annan som fysiskt kan hjälpa personen i fråga. Jag gör alltså vad jag kan för att hjälpa andra människor. Om jag då som har ett rörelsehinder ändå kan hjälpa till i olika situationer, då undrar jag vad ni som har en full rörelseförmåga har för ursäkt att inte rycka in och hjälpa till när det behövs.
Titta bara på miljövårdarna som åker ut och tömmer våra hushållssopor. Soptunnan måste stå med handtaget utåt och bara några få meter från gatan för att dem ska tömma. Står inte tunnan vänd åt rätt håll, så vägrar dem tömma soporna. Ni kanske kan förstå att jag blir lite upprörd över att en människa som är fullt kapabel att gå inte ens kan vända på tunnan för att tömma den. Jag kan ju inte ens slänga mina egna sopor för jag verken når eller ser i vilket kärl jag ska slänga det i sittandes i min rullstol.
Jag förstår att det finns arbetsmiljöregler som ska följas här, men detta börjar gå överstyr och bli löjligt. Jag menar bara, lite empati och förståelse för att människor har olika förutsättningar i livet. Det kan inte vara hela världen om soptunnan står felvänd i något hushåll, det är inte så att alla kommer vända dem fel.
Jag har läst om busschaufförer som vägrar lyfta på häcken och hjälpa en passagerare på eller av bussen med barnvagn. Det kan ju även hända att en person med rullator eller rullstol kan behöva en knuff upp på bussen. Men det ingår inte i chaufförens jobb. Nej det är möjligt att det inte gör, men du har väl empati och sunt förnuft i din kropp som gör att det är en självklarhet i att man hjälper andra människor.
Sen har vi den andra händelse jag reagerade på, en läkarsekreterare som var ute och rökte på sjukhusets område när en man faller ihop framför henne. Hon röker färdigt och går in i sjukhuset för att byta om och börja jobba. Hon gör inga försök att hjälpa mannen och hon ringer heller inte 112, hon gör absolut ingenting. Hur i hela fridens namn kan man bara ignorera en annan människa i nöd? Hon hade kunnat göra en hel del för att hjälpa mannen, men hon går förbi honom in i sjukhuset.
Läs artikeln här: http://hd.se/landskrona/2014/04/23/man-dog-infor-sjukhuspersonal-som/
Vad händer med vårt samhälle om vi inte kan bry oss om varandra och ställa upp för varandra när det behövs både i vardagen och i nöd. Jag blir rädd och förfärad över att människor är så kalla och egoistiska att vi inte ens bryr oss om att räcka ut en hand till någon annan medmänniska.
Kommentarer
Skicka en kommentar