Det handlar om oss alla, oss människor!

Det finns si och så många människor i vårt land som lider av en psykisk ohälsa och det finns si och så många människor i vårt land som lever i utanförskap. Varför är det så när den svenska ekonomin är så stabil? Detta är frågor våra politiker ställde sig i Almedalen denna veckan och själv tycker jag inte att det är så konstigt faktiskt.

• Vi måste se till så att skolans resultat blir bättre, så att elever klarar sig igenom skolan med bra betyg. 

Samhället är uppbyggt på resultat, klarar du inte skolan på den nivå som är bestämt av våra politiker så måste du plugga hårdare och mer för att nå den godkända kunskapsnivån.

Till vilket pris?
Är kunskap livskvalité?
Är det inte själva livet som är livskvalité?

Du pluggar så hårt att din hjärna till slut säger stop och du får panikångest och depression. Men du är ju så duktig och klarar nivån, så nu efter 12 år i skolan kan du läsa vidare på högskola eller universitet. Vill du inte studera mer kan du nu p.g.a dina höga betyg få ett jobb där du också måste jobba hårt för att nå resultat som är godkänt i arbetslivet.

• I Sverige ska hårt arbete löna sig och du ska gärna jobba heltid. 

Detta är krav som vårt samhälle, våra politiker ställer på oss som bor i Sverige och för de flesta är detta inget konstigt, det är ju så det alltid har varit...

För vem lönar det sig att jobba hårt?
För vem lönar det sig att du sliter ut dig innan du går i pension?
För vem lönar det sig att du är på jobbet hela dagarna och kommer hem skit trött på kvällen och inte är till så mycket sällskap för din familj?
För vem lönar det sig att du är fler timmar på jobbet än vad du umgås med din familj och dina vänner och få känna livskvalité?

• I Sverige ska vi inkludera alla, ingen ska känna sig utanför.

Vi människor är alla unika, vi bär på olika gener vilket gör att vi är bra på olika saker. Detta innebär också att vi har olika förutsättningar i livet, vi har olika värderingar och även olika intressen.

Så som vi har byggt upp samhället de senaste, (nu gissar jag) 100 åren så har vi själva uteslutit de som av olika anledningar inte passar in i samhällets uppbyggnad och dess jakt efter resultat. Det behöver inte handla om människor med någon funktionsnedsättning, utan det handlar om alla människor i vårt land.

När lever du det liv du vill, det som bara du vill leva?
När känner du att du verkligen är lycklig och mår bra?
När känner du att det är du som bestämmer över ditt liv?
Det är faktiskt du som bestämmer vad du vill göra med ditt liv och det är du som bestämmer vad det är som gör dig lycklig!

Ta tillbaka makten över ditt eget liv, ta dig ur ekohjulet som bara rullar på utan att du stannar upp.
Ta till vara på ditt liv, för det är bara ditt och det är bara du som bestämmer över det.

Det är i alla fall så vi skulle kunna ha det om vi tog ett steg ut ur samhällets regler och normer och tänkte själva och valde själva.