Hoppet är det sista som sviker!
Debatten kring LSS är enormt snevriden och ofantligt tråkig. Det är som att titta på en tennismatch som aldrig tar slut. Den ena sidan pratar endast om kostnader och hur den måste minska och den andra sidan får hela tiden försvara sig och rätten till ett liv. Så här kan vi inte hålla på.... Vi har haft denna debatten ända sedan år 2008 om inte ännu längre tillbaka.
Det är väldigt tröttsamt att behöva försvara sin rätt till ett liv som alla andra, att hela tiden känna att vi bara är en kostnad. Vi räknas inte till dem lyckligt lottade som får ha ett självbestämmande liv utan att någon annan ifrågasätter det.
Att en utredning kring LSS lagen behövs är vi nog många som är överens om. Det är utgångspunkten för utredningen som vi är oense om. Personligen anser jag att en utredning behövs då det har kommit ett flertal praxis från förvaltningsrätten under de senaste 10 åren, där besluten inskränker våra grundläggande behov.
Jag menar att det kan inte vara möjligt att vi människor har helt olika grundläggande behov för att kunna leva. Vi har alla behov bl.a. av att kunna sköta vår hygien, av att kunna få i oss mat, av att få på oss kläder och kunna kommunicera. Men en del av detta har vi inte längre rätt till i våra grundläggande behov p.g.a ett fall som gällde en specifik individ där ärendet överklagades till förvaltningsrätten. Beslutet som togs i förvaltningsrätten blev sedan praxis och plötsligt gällde det oss alla berättigade personlig assistans inom LSS.
Det är inte bara skrämmande, det finns inte ord på hur skruvat vårt rättsystem är, om människor kan ta beslut som inskränker en annan människas grundläggande behov. Dessa beslut togs redan 2009 och ingen myndighet eller politiker har brytt sig om att ens förklara hur det är möjligt att vi berättigade personlig assistans inte har samma grundläggande behov som andra. Jag vet varför förklaringen har uteblivit, det finns ingen förklaring human nog att uttala. När det var som mest rabalder kring LSS, så var media snabba med att skriva om fusk inom LSS. Men skrev de något om alla de människor som fick ett mer självbestämmande och fritt liv p.g.a LSS? Nej, det är lättare att skriva om det negativa än det positiva som LSS lagen faktiskt innebär.
Vi kan inte skylla på ett specifikt politiskt parti i detta fallet, här har debatten hållit på ända sedan förra regeringen som var en allians regering och nu fortsätter debatten i samma spår med nuvarande regering Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vi flesta trodde nog ändå att debatten skulle få en annan riktning när en Socialdemokratisk regering kom till makten, men ack så fel vi fick.
Dock menar Åsa Regner att Socialdemokraterna inte alls vill försämra, utan vill se till att rätt insatts används i sitt rätta syfte. Och andra sidan menar funktionshinderrörelsen att direktiven för utredningen som regeringen nu har tillsatt, är tydlig med att kostnaderna måste minska. Det ser ut som att vi får fortsätta försvara våra mänskliga rättigheter till ett självbestämmande liv ett tag till och sen hoppas på att nuvarande regering visar medmänsklighet i sin slutgiltiga rapport.
Tyvärr har regeringens sätt att hantera frågan kring LSS och personlig assistans gjort att Socialdemokraten Björn Häll-Kellerman har sagt upp sig från sitt jobb som biträdande borgarråds sekreterare i Stockholms stadshus. Han säger även upp sitt medlemsskap i Socialdemokraterna.
Jag personligen är väldigt trött på att ses som något annat än en medborgare likt alla andra medborgare. Dock hoppas jag fortfarande på att den nuvarande regeringen förstår att även vi är människor och att vi har rätt till ett självbestämmande liv precis som alla andra, även om det kräver hjälp från andra.
Det är väldigt tröttsamt att behöva försvara sin rätt till ett liv som alla andra, att hela tiden känna att vi bara är en kostnad. Vi räknas inte till dem lyckligt lottade som får ha ett självbestämmande liv utan att någon annan ifrågasätter det.
Att en utredning kring LSS lagen behövs är vi nog många som är överens om. Det är utgångspunkten för utredningen som vi är oense om. Personligen anser jag att en utredning behövs då det har kommit ett flertal praxis från förvaltningsrätten under de senaste 10 åren, där besluten inskränker våra grundläggande behov.
Jag menar att det kan inte vara möjligt att vi människor har helt olika grundläggande behov för att kunna leva. Vi har alla behov bl.a. av att kunna sköta vår hygien, av att kunna få i oss mat, av att få på oss kläder och kunna kommunicera. Men en del av detta har vi inte längre rätt till i våra grundläggande behov p.g.a ett fall som gällde en specifik individ där ärendet överklagades till förvaltningsrätten. Beslutet som togs i förvaltningsrätten blev sedan praxis och plötsligt gällde det oss alla berättigade personlig assistans inom LSS.
Det är inte bara skrämmande, det finns inte ord på hur skruvat vårt rättsystem är, om människor kan ta beslut som inskränker en annan människas grundläggande behov. Dessa beslut togs redan 2009 och ingen myndighet eller politiker har brytt sig om att ens förklara hur det är möjligt att vi berättigade personlig assistans inte har samma grundläggande behov som andra. Jag vet varför förklaringen har uteblivit, det finns ingen förklaring human nog att uttala. När det var som mest rabalder kring LSS, så var media snabba med att skriva om fusk inom LSS. Men skrev de något om alla de människor som fick ett mer självbestämmande och fritt liv p.g.a LSS? Nej, det är lättare att skriva om det negativa än det positiva som LSS lagen faktiskt innebär.
Vi kan inte skylla på ett specifikt politiskt parti i detta fallet, här har debatten hållit på ända sedan förra regeringen som var en allians regering och nu fortsätter debatten i samma spår med nuvarande regering Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vi flesta trodde nog ändå att debatten skulle få en annan riktning när en Socialdemokratisk regering kom till makten, men ack så fel vi fick.
Dock menar Åsa Regner att Socialdemokraterna inte alls vill försämra, utan vill se till att rätt insatts används i sitt rätta syfte. Och andra sidan menar funktionshinderrörelsen att direktiven för utredningen som regeringen nu har tillsatt, är tydlig med att kostnaderna måste minska. Det ser ut som att vi får fortsätta försvara våra mänskliga rättigheter till ett självbestämmande liv ett tag till och sen hoppas på att nuvarande regering visar medmänsklighet i sin slutgiltiga rapport.
Tyvärr har regeringens sätt att hantera frågan kring LSS och personlig assistans gjort att Socialdemokraten Björn Häll-Kellerman har sagt upp sig från sitt jobb som biträdande borgarråds sekreterare i Stockholms stadshus. Han säger även upp sitt medlemsskap i Socialdemokraterna.
Jag personligen är väldigt trött på att ses som något annat än en medborgare likt alla andra medborgare. Dock hoppas jag fortfarande på att den nuvarande regeringen förstår att även vi är människor och att vi har rätt till ett självbestämmande liv precis som alla andra, även om det kräver hjälp från andra.
Kommentarer
Skicka en kommentar