Mitt liv med Ryggmärgsbråck del 10!

När skolpersonalen på högstadiet tyckte att jag skulle gå i särskola, så var min uppfattning att särgymnasium och Riksgymnasium var samma sak.

Riksgymnasiet i Kristianstad är för rörelsehindrade då skolan är helt tillgänglig. Skolan har samma läroplan som kommunala skolor, men eleverna kan också få mer stöd och hjälp än på en kommunal skola. Skolan har också ett elevhem där elever som bor långt ifrån kan bo. Eleverna har också tillgång till sjukgymnaster och arbetsterapeuter på skolområdet.

Så här skriver skolverket på sin hemsida om särgymnasium. Gymnasiesärskolan i Sverige är 4årig och frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. 

Här har ni skillnaden på dessa skolor som finns att tillgå för ungdomar med någon funktionsnedsättning.

Min egen åsikt är att vi inte ska behöva ha en skola för rörelsehindrade, utan det ska våra kommunala och privata skolor kunna tillgodose. Men nu är det tyvärr inte så i Sverige, så då är det bra att det finns ett alternativ för de rörelsehindrade elever som känner för det.

För mig var det inte något alternativ att gå på Riksgymnasiet. Jag var van vid ett liv med vänner både med och utan en funktionsnedsättning och kände inte mig bekväm med att bo på ett elev hem med bara rörelsehindrade ungdomar. För mig känns detta som en skyddad "värld" och det är bra för de elever som behöver det. Jag har inget emot andra människor med någon funktionsnedsättning, utan jag tycker att vi alla är lika värda. Men som tonåring var jag inte beredd på att ändra mitt liv så drastiskt, jag trivdes bra med de vänner jag hade i livet.

Jag är fortfarande övertygad om att mitt val av gymnasieskola gjorde att jag var mer bered på att ta eget ansvar över mitt liv och alla aktiviteter kring mig. Jag skötte i princip mig själv och hade mina föräldrar som stöd när jag behövde det. Jag var tidigt en självständig tjej och är fortfarande än idag. Jag hade inte varit där jag är i dag om jag inte hade tagit ansvar för mig själv och tagit de flesta beslut i livet själv.

Detta var det bästa för mig, samtidigt som det kanske inte är det för en annan. Kom ihåg att detta är min berättelse om mina upplevelser i livet. Jag skriver inte detta för att trampa på någon annan och inte heller för att säga att jag är bättre än någon annan. Vi är alla lika värda och vi väljer själva vad som är bäst för oss och våra liv.